jag orkar inte längre...

Jag är inte lycklig längre inget vill mig väl...
Jag känner inte igen mig själv, vart tog erika vägen? Inget verar göra mig glad, inte ens på semestern.
Saknaden efter så mkt känns väldigt tungt. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Alla säger det löser sig, men ja vet de fan om det gör det. Helgerna är värst. Då vill jag bara dö.
Jag är värdelös ingen vill ha med mig att göra, en patetisk jävel. Åh det kommer va så här. Vad gör jag här egentligen? Om jag försvann skulle det inte ens märkas. På begravningen skulle det spelas mina favorit låtar men ingen skulle vetat vilka och mamma skulle gissad på någon peter jöback? Men vad spelar det för roll för ingen skulle ens vara där.
Jag är negativ men jag finner inget bra. Varför skulle jag vara det, om jag var bra skulle det inte sett ut så här? Eller hur?
Jag skiter i allt nu, jag vill inget längre, varför tvingas jag vara kvar?
Livet är slut, jag menar det, det är verkligen det.
Hejdå!


Kommentarer
Postat av: Sarah

Jag vill visst ha med dig att göra, och erika, de e många som hade kommit på din bergavning det vet jag

2008-03-28 @ 23:06:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0